Våra projekt

BUSSDEPÅ STURKÖGATAN & LOCKARP

BUSSDEPÅ STURKÖGATAN & LOCKARP

SÖDERHALLARNA

SÖDERHALLARNA

STOCKHOLMS NYA KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

STOCKHOLMS NYA KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

STHLM 01 & STHLM 04

STHLM 01 & STHLM 04

LÖVSTA SKOLAN

LÖVSTA SKOLAN

FUT – UTBYGGNAD TUNNELBANA

FUT – UTBYGGNAD TUNNELBANA

ENKÖPINGS KOMMUNHUS

ENKÖPINGS KOMMUNHUS

SEGERSBY TVÄTTERI

SEGERSBY TVÄTTERI

HELTÅGSVERKSTAD, HAGALUND

HELTÅGSVERKSTAD, HAGALUND

Älv-Fri JP depå Älvsjö Stockholm

Älv-Fri JP depå Älvsjö Stockholm

SPÅRVAGNDSDEPÅ RINGÖN

SPÅRVAGNDSDEPÅ RINGÖN

BUSSDEPÅ TOMTEBODA, SOLNA

BUSSDEPÅ TOMTEBODA, SOLNA

BUSSDEPÅ TOMTEBODA, SOLNA

BUSSDEPÅ TOMTEBODA, SOLNA

BUSSDEPÅ NYBODA, STOCKHOLM

BUSSDEPÅ NYBODA, STOCKHOLM

BUSSDEPÅ LUNDA, STOCKHOLM

BUSSDEPÅ LUNDA, STOCKHOLM

BUSSDEPÅ LUND

BUSSDEPÅ LUND

BUSSDEPÅ LOCKARP, MALMÖ

BUSSDEPÅ LOCKARP, MALMÖ

BUSSDEPÅ FYRISLUND, UPPSALA

BUSSDEPÅ FYRISLUND, UPPSALA

BUSSDEPÅ FRIHAMNEN, STOCKHOLM

BUSSDEPÅ FRIHAMNEN, STOCKHOLM

BUSSDEPÅ CHARLOTTENDAL, VÄRMDÖ

BUSSDEPÅ CHARLOTTENDAL, VÄRMDÖ

BUSSDEPÅ BOTKYRKA

BUSSDEPÅ BOTKYRKA

BYTESPUNKT SLUSSEN

BYTESPUNKT SLUSSEN

SEGERSBY TVÄTTERI

SEGERSBY TVÄTTERI

SUNDBYBERG STATION

SUNDBYBERG STATION

PLATTFORMSBARRIÄRER I TUNNELBANA

PLATTFORMSBARRIÄRER I TUNNELBANA

BYGMA BYGGVARUHUS

BYGMA BYGGVARUHUS

HAGALUNDSDEPÅN

HAGALUNDSDEPÅN

AGADEPÅN

AGADEPÅN

SL-KUNDTJÄNST

SL-KUNDTJÄNST

SPÅRVAGNSDEPÅ RINGÖN

SPÅRVAGNSDEPÅ RINGÖN

VÄRTATERMINALEN

VÄRTATERMINALEN

NORRA DJURGÅRDSSTADEN

NORRA DJURGÅRDSSTADEN

BRO SPÅRDEPÅ

BRO SPÅRDEPÅ

HÖGDALSDEPÅN

HÖGDALSDEPÅN

Neglingedepån

Neglingedepån

VALLENTUNADEPÅN

VALLENTUNADEPÅN

CHARLOTTENDAL BUSSDEPÅ

CHARLOTTENDAL BUSSDEPÅ

VÄDERMOTET BUSSDEPÅ

VÄDERMOTET BUSSDEPÅ

ULVSUNDADEPÅN

ULVSUNDADEPÅN

FYRISLUND BUSSDEPÅ

FYRISLUND BUSSDEPÅ

FRIHAMNEN BUSSDEPÅ

FRIHAMNEN BUSSDEPÅ

STOCKBY BUSSDEPÅ

STOCKBY BUSSDEPÅ

SOFIA KYRKA

SOFIA KYRKA

TOMTEBODA BUSSDEPÅ

TOMTEBODA BUSSDEPÅ

NORSBORGSDEPÅN

NORSBORGSDEPÅN

TÄBY BUSSDEPÅ

TÄBY BUSSDEPÅ

LUNDA BUSSDEPÅ

LUNDA BUSSDEPÅ

VASAMUSEET

VASAMUSEET

FLYGPLATSER

FLYGPLATSER

KOKPUNKTEN

KOKPUNKTEN

HORNSTULLS GALLERIA

HORNSTULLS GALLERIA

Kalender 75 år

Vad har egentligen klimatförändringar med tillgänglighet att göra?

Månad: Juni

Våra många engagerade kunder ber oss om rådgivning kring tillgänglighet och användbarhet i sina byggprojekt för att de är motiverade att bidra till ett mer hållbart samhälle. Vore det inte fantastiskt att kunna mäta deras resultat och dela ut medaljer för deras insatser?
När vi pratar om hållbarhet talar vi oftast om ekologi och miljöfrågor men en hållbar utvecklig har flera dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som alla är ömsesidigt beroende av varandra. Uppdelningarna har sina inbördes beroenden mellan beståndsdelarna som för den sociala hållbarheten handlar om relationer mellan människor, om hur vi tar hand om varandra och skapar ett samhälle tillsammans. Eftersom individernas relationer fungerar som en drivrem mellan ekonomiska och ekologiska hållbarhetsfrågor bör intresset för måluppfyllelse inom social hållbarhet vara lika stort.

Byggbranschen har etablerat system för att minska sitt ekologiska fotavtryck och många är företagen som kämpar för att presentera sig på marknaden med så miljövänliga produkter som möjligt. Ett hållbarhetsprofilerat byggprojekt är efterfrågat, eftersträvat, finansierat, kontrollerat och verifierat enligt specifika parametrar. Det certifieras och belönas. Denna popularitet är bra och absolut nödvändig för att nå gemensamma globala klimatmål.

Med fokus på ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan man jobba på olika sätt: energieffektivt, val av byggmaterial eller cirkulär ekonomi vid både produktion och förvaltning. Men vilket blir vårt bidrag till den sociala hållbarheten i bebyggda miljöer?
Enligt Boverket innebär den sociala beståndsdelen i hållbar utveckling bland annat att byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Marknaden efterfrågar inte tillgängliga byggnader och hinderfria miljöer, så kampen mellan byggherrarna för att bygga så användbart som möjligt är inte lika lockande som jakten på miljöcertifieringarnas medaljer. Vissa uppdragsgivare och beställare vill göra minst möjliga och bara det som lagen kräver. Många andra vill göra allt de kan och till och med inkludera den senaste forskningen. Det beror på den egna motivationen.
Skattningssystem lika dem som finns för ekologisk hållbarhet, borde kunna göras för social hållbarhet. Lagstiftning kan utveckla mer specifika och tydliga parametrar; sakkunniga kan vid sina kontroller mäta enligt dessa och utvärdera graden av användbarhet; belöningssystem kan implementeras.

Är det inte dags för olympiader med medaljer – guld, platinum, outstanding – också för byggherrar som är motiverade att tävla för att uppnå ett samhälle tillgängligt för alla?

Bildtext: Risk för knappa funktionsmått, inte bara vid polerna.

För att prenumerera på fler nyheter och på kalendern,
skriv in dina uppgifter nedan!

Eller följ oss på våra sociala medier!

Andra nyheter

Kika gärna in våra tidigare nyheter

Från boskap till bolag

Från boskap till bolag

“Vår ambition är att göra Slakthusområdet till en levande stadsdel med...